Så kan Brista i värdighet användas i en mening
- Men i detsamma förvred sig hans ansikte, och det såg ut som skulle han brista i gråt.
- Då han var borta, gick Marianne icke in, hon satte sig på trappan med ansiktet gömt i sina händer, och grät som om hjärtat ville brista.
- Nu må det bära eller brista, men tala måste jag, och du, moster, skall dömma mellan oss.
- Marianne höll på att brista i gapskratt.
- Slaget fick svenske kommentatorn Fredrik Rosengren att brista ut i skratt.
- Vi vilja inte brista i sonlig vördnad och äro inga högfärdiga tokar.
- Fröken Berg var ändå en fin dam, och morfar skulle hålla på sin värdighet.
- Men det är inte under mannens värdighet att låta köra ut sig så här ur sin egen sängkammare !
- Hon känner sig brista.
- Människovärdesprincipen innebär att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
- De kom dock att brista i effektivitet samtidigt som kirurgin utvecklades till att bli mindre invasiv.
- En sån där ung herre far ju lov att hålla på sin värdighet.
- avviker klart från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet i vården.
- Blenda höll på att brista i skratt och nöp sig kraftigt i armen för att om möjligt betvinga sin lustighet.
- Och slutligen förklarade hon, att hon ansåg under sig värdighet att byta ord med en sådan man som jag !
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
